Att våga vara passiv

Eskilstuna Kuriren, 1996-01-17


Ken Sato är en man som fäst Dalälven på papper. Delar av
Dalälven , sand från dess botten.
   Han samlar sand, från skilda platser i landet,
och han bär hem den i Systempåsar, som är betydligt bättre
än hinkar, säger han.
Nu ställer han ut målningar i sand, olja och tusch på
Lasarettsgalleriet i Eskilstuna.
   -Varje linje måste ha liv, säger han. Det är vad
alltsammans handlar om.

Ken Sato är bosatt på söder i Stockholm där han också har sin ateljé.
Sommartid håller han gärna till i det primitiva torp i Salatrakten som
familjen hyr. Där tillverkar han bland annat eget papper.
   Ken Sato, ursprungligen från Japan, är utbildad i kalligrafi.
   - Men de tecken jag arbetar med här har inte någon litterär betydelse.
Jag arbetar med bilder, med linjer, med ytor.
   Men många av Ken Satos arbeten för förstås tankarna till japanska
tecken, till den raffinerade och estetiska kultur som skapat allt från stengårdar
till stilleben med en särskild form av något man kalla harmonisk balans.
   Det är ett tillstånd man inte uppnår hur som helst, det handlar om att
träna koncentration, om att öva upp förmågan till behärskning.
   - Mitt arbete är en sorts abstrakt kontemplation, säger han.
Ken Sato arbetar i många olika tekniker.
   - Jag tycker inte om att ha tråkigt så jag provar...
En av dem är sandmåleri på plåt, en del av sådana arbeten hade Ken Sato
med i K-banan förra året. Han deltog också i utställningen Skapelser,
där han visade verk i Mariestads domkyrka.
   På lasarettsgalleriet finns tuschmåleri på eget papper. Ken Sato jobbar
också på Saa-papper från Thailand eftersom han tycker att det japanska
pappret är för fint.
   - Jag vill ha det lite grovt.
Och det kanske också gäller valet av sand i stället för tusch.
   - Tuschen känns matt, i förhållande till sanden. Det är naturens egen palett,
tonerna i sandkornen skiftar och somliga silar jag för att få fram valörer.
   På Österlen finns sand jag gärna använder och jag arbeta så att jag
limmar först och jobbar med sanden sedan. Men det måste gå ganska snabbt.
   Ändå är det inte fråga om någon sorts ögonblickets ingivelse, inte alls.
   - Livet måste finnas i varje linje, liksom precision. Det betyder att du
måste finnas där själv, med ditt jag, din koncentration, din bestämdhet.
   - Ofta nog handlar mitt arbete om den svåra balansgången mellan att
förenkla - utan att det för den skull blir dött.
Hur gör man det?
   - Det är en sak som inte kan beskrivas i ord, det är en form av intuition,
erfarenhet, känslighet, koncentration. Jag arbetar mycket men kasserar
ännu mer.
   Om jag förstår Ken Sato rätt handlar det om att uppnå ett mentalt
tillstånd framförallt. Då når du det där rummet där du kan vara både
spontan och beräknande samtidigt, öppna dig för ögonblicket men inte
vara avsiktslös.
   - Jag försöker att arbeta så varje dag, säger Ken Sato. Det går inte,
då mister du koncentration. Men jag vill ändå arbeta mycket och använder
mig därför av olika tekniker.
   - Ibland handlar det om att vara passiv, att uppnå vitalitet genom att
vara passiv, en passiv, harmonisk vitalitet.
   Utställningen pågår till och med 14 februari.

Tita Nordlund-Hessler