Dynamiskt temperament i tusch

Södermanlands Nyheter, 1991-09-14

/…/.


Nu fyller han de vita rummen i galleriet med sitt dynamiska
temperament, uttryckt i svarta kalligrafiska tecken på fint
strukturerade vita papper, som han själv ( i likhet med många
konstnärer i dag) framställer.
   Ken Sato är född och utbildad i Japan. I Sverige har han bott
sedan 1966 och är i dag en väl etablerad och eftersökt konstnär.

   Han handskas mycket säkert, mycket medvetet, med den
japanska kalligrafin, en konstart med rötter i språkets tillkomst
för tusentals år sedan. Ken Sato är – som katalogen berättar –
skolad i den klassiska kalligrafin, men han har distanserat sig
från den, och arbetar i ett personligt, spontanistiskt uttryckssätt.
elegant och kraftfullt.
   Det hela är mycket vackert, i den goda smaken att hålla
lokalerna rena från ovidkommande pynt; endast eftermiddags-
ljusets skuggspel på golvet och några vattenspolade strands-
stenar svarar mot den svartvita teckenskriften.
   Titlarna är poetiska – Drömmare, Flygtur, Bläcksvans,
Lullaby mm – men ovidkommande; åskådaren tolkar lätt själv
lekfullheten, drömskheten eller musiken i bilderna.

   Ken Sato är också målare på duk, och i det mindre utställnings-
rummet visar han en del av detta måleri. För mig blir det
utställningens stora upplevelse; en abstrakt lyrisk bildkonst där
den starka känsligheten i färgen baserad på grå och gula nyanser
får formerna av stenar eller fyrkanter, att lysa, Boule Magique är
sådan bild av stark skönhet.
   Så gör han också ”objekt” – t ex ett lutigt svävande tecken
( kanske ett kors?) i trä och papper, belagt med sand från
Dalälven och skulptur av ”My favorite things” med sockel av
ådrat päronträ, en bunt av det gråa pappret på sockeln och
överst en sörmländsk granitsten från havet. Jo, visst är det
vackert. Och mycket japanskt, trots anknytningen.

A M GEDDA